”Den mest digitala mässan hittills” skrev vi tidigare om Bok & Bibliotek i Göteborg i slutet av september. Verkligen? Som flera påpekade lyste ju e-böcker nästan helt med sin frånvaro från årets bokmässa, förutom möjligen på Digitala Torget? Visst, vi tror fortsatt att om man vill att en produkt ska sälja är det sällan en dålig idé att exponera den där kunderna finns – speciellt när de ägnar hela dagar åt det. Men samtidigt: digitalisering handlar om mer än att bara sälja e-böcker, och när man kikade på vad som diskuterades i montrar, på scener och i seminarier var det mer än någonsin i år som utgick från att vi lever i en digital värld, och att det är där vi måste hitta lösningar.

Biblioteken

Stora delar av torsdagen var i år vikt åt biblioteksfrågor. Det inleddes med att Stockholm och Malmö stadsbibliotek presenterade sitt nya samarbete för att skapa ett digitalt bibliotek som är något mer än bara en sida på nätet där låntagare kan hämta böcker. De hoppas kunna utöka detta till ett nationellt samarbete runt själva infrastrukturen, samtidigt som varje bibliotek ändå kan ha en lokal närvaro. Hur skapar man ett sant digitalt bibliotek? Hur bidrar bibliotek till att öka läsandet? Hur lyfter man fram det digitala utbudet i det fysiska biblioteket, och tvärtom? Det visades många intressanta uppslag, och det glädjer oss också att den nya modell vi lanserat för hur biblioteken kan få tillgång till e-böcker gör detta arbete lättare. Läs mer här: Billigare och enklare med digitala böcker på biblioteken.

Kungliga Biblioteket presenterade även det projekt som nu drivs för att kunna erbjuda icke upphovsrättsskyddade e-böcker från t ex Litteraturbanken och KBs samling till bibliotek. En rapport kommer 22 januari. Det blir spännande att se vad som händer framöver!

Skolorna

”Vi pratar om digitalisering av skolan nu, fast internet var årets julklapp 1996.”– Kristina Alexandersson, .SE

Även skolornas digitalisering dryftades på många föredrag och seminarier. Det har sagts att skolorna idag utbildar elever för jobb som inte existerar än, som använder teknologier som inte uppfunnits än för att lösa problem vi inte upptäckt än. Många skolor har köpt in dyra apparater – nu återstår frågan, hur arbetar man med lärande i dem? Hur lär man elever att läsa (och bli goda läsare) i konkurrens med Youtube?

Som bokdistributörer är vi förstås speciellt intresserade av hur skolan kan få tillgång till e-böcker. Många skolor har arbetat med de möjligheter tekniken ger elever att berätta egna historier och rentav ge ut egna böcker – se t ex Berättarministeriet och Guldäpplet – vilket fungerar väldigt väl, men samtidigt har rapporterats att skolor har svårt att få elever att läsa böcker i sina ”läsplattor” (läs: surfplattor). Frågan man ställer sig då är, finns det böcker i dem? Intresset för lösningar var alltså stort i år, och både ElibU (både hos oss och våra leverantörer) och Litteraturbanken presenterade sätt att arbeta med detta. I dagsläget spenderar svenska skolor tusentals kronor på teknik, men bara 4% av materialinköpen är digitala (källa: Jan Hylén – se även här). I slutändan handlar det om att ge lärarna verktyg de kan använda, inte bara att köpa in hårdvara. Content is king, säger di i IT-branschen.

Cecilia Härsing från Skogstorpsskolan i Eskilstuna höll ett mycket uppskattat föredrag om hur hon via ElibU arbetar med digital läsning i sin högstadieklass. En film av detta kommer, men ni kan läsa en sammanfattning här.

Mer om barns digitala läsning nedan!

Annat vi tar med oss från årets bokmässa:

  • Amazon. Många undrar, när kommer de hit och vad händer då? Lasse Winkler påpekade att Amazon redan i dagsläget är här; vi vet bara inte i hur hög grad svenska konsumenter redan köper från dem. Amazon är inte Satan eller Messias, påpekade han; de är ”bara” en gigantisk försäljare med monopolistambitioner som driver upp marknader på sina egna villkor. (Se mer om detta nedan.) När Amazon går in i Norden kommer det att få konsekvenser för både onlinebokhandlare, e-bokhandlar och fysiska boklådor. Samtidigt har Amazon byggt sitt imperium på lånade pengar, och den där enorma stridskassan räcker inte i evighet. Förr eller senare måste de kunna visa vinst, och då öppnas också vägen för konkurrens på ett annat sätt än tidigare.
  • Abonnemangsmodeller diskuterades också, inte minst på Digitala Torget där flera olika aktörer som Bookmate och Recitio presenterade nya idéer. Är det abonnemangsmodeller – det mytiska ”bokbranschens Spotify” – som är (e-)boksförsäljningens framtid? Inte omöjligt, men det är inte någon patentlösning som löser alla problem i ett slag. Som även påpekades på förmässkonferensen The Next Chapter är böcker en väldigt annorlunda produkt än musik, som kräver en helt annan investering av tid och koncentration. Läs gärna mer här.
  • Den härliga utställningen ”Bokmässan om 30 år”, som elever från Glasbergsskolan fått rita upp. Även om det är slående hur mycket av det som förutspås finnas om 30 år är sådant som finns och visas idag.

Kort sagt alltså: Är bokbranschen digital? Ja, vad den än låtsas nere på mässgolvet. Är läsarna digitala? Ja. Diskuteras detta? Ja. Kommer nya lösningar? Ja. Vilka slutsatser drar man av detta…? Det hoppas vi höra mer om nästa år.

 

FRANKFURT

Vi var dessutom på bokmässan i Frankfurt. Sloganen för årets bokmässa var ”4782” – antalet bokhandlar i Tyskland. Här har ju den fysiska bokhandeln än så länge hållit en ganska stark ställning, delvis tack vare lagen om fasta bokpriser. Ändå har onlineförsäljningen av både träböcker och e-böcker ökat på senare år, och frågan för många är – om vi inte kan stanna i den gamla världen, hur tar vi med oss dess fördelar in i den nya?

Den tyska e-boksmarknaden har stigit brant på senare år och e-böcker tar en mycket större plats i Frankfurt än i Göteborg, med gott om monterprogram och seminarier runt både produktion, försäljning och läsning digitalt. Samtidigt var det också flera ämnen som lät bekanta från Göteborgsmässan, t ex:

Amazon

”Om nu mångfald i kulturutbudet är så populärt, fråga dig varför tyska operor uppförde Trollflöjten 712 gånger i fjol.” – Dieter Schnaas, Wirtschaftswoche

Amazon är förstås en stor fråga här, inte minst efter konflikten tidigare i sommar med tyska Bonnier. Mycket togs upp under en debatt mellan journalisten Dieter Schnaas och Alexander Skipis från tyska förläggarföreningen Börsenverein. Är Amazon en monopolist, frågades det, och vad gör man i så fall åt det – krävs ett statligt ingripande? Att de är stora nog att kunna tvinga igenom sina villkor (eller åtminstone försöka) är det ingen som bestrider. Precis som Lasse Winkler påpekade är deras mål att få en monopolliknande ställning på marknaden (läs gärna Brad Stones The Everything Store). När någon väl fått en så stark marknadsposition är det svårt att bygga upp konkurrens efteråt, speciellt så länge e-boksmomsen är många gånger högre för andra aktörer än för Luxemburgbaserade Amazon. Samtidigt är ju frågan, jaha, vad gör man då? Är det skadligt för branschen och mångfalden på lång sikt när en stor bestsellerorienterad aktör sätter agendan? Kanske. Men de använder sin marknadsposition för att pressa priserna neråt, och inget konkurrensverk kommer att ingripa och kräva att konsumenterna måste få betala mer. (Det är en händelse som ser ut som en tanke att årets Nobelpris i ekonomi gällde reglering av monopolmarknader…) Kan man förvänta sig att konsumenter frivilligt köper dyrare produkter idag för att om 10 år fortfarande ha ett lika gott urval, eller behöver man hitta andra sätt att konkurrera?

Självutgivning

I takt med e-bokens genomslag börjar nu även tyska författare kunna tjäna på att ge ut sina böcker själva, och en hel scen ägnades (med spons av Amazon) enbart åt självutgivning. Precis som diskuterades i New York i våras börjar även självutgivna författare beställa översättningar på egen hand för att kunna sälja även utanför sitt eget språkområde, även om erfarenheterna är blandade. För att citera en författare, och belysa skillnaden mellan svenska och tyska marknaden för engelskspråkiga böcker: ”Tydligen finns det både amerikansk och brittisk engelska, var det bara jag som inte visste det?”

Bibliotek

Även i Tyskland söker förlag och bibliotek den bästa lösningen för att göra e-böcker tillgängliga för låntagare (se mer här). En kommande rapport från NAPLE (National Authorities on Public Libraries in Europe) kommer att lyfta fram lärdomar och jämförelser för hur olika länders bibliotek hanterar frågan. Representanter för den holländska marknaden, där man efter havererade förhandlingar mellan förlag och bibliotek nu åter börjat gå framåt, presenterade en spännande lösning: de har gett ut appar där användare får fri tillgång inte bara till böcker i public domain, utan även ett mindre antal (äldre) copyrightade böcker i syfte att få läsare att testa e-böcker. Dessa har redan skapat 700 000 nya användare på en marknad som växer snabbt.

Ett intressant initiativ som presenterades var Electric Book Fair, som i somras anordnade Tysklands första e-boksmässa i Berlin. Tanken var enkel: bjud in engagerade småförläggare, formgivare, tekniker och användare för en dags brainstormande runt e-böcker – hur man skapar dem, hur man läser dem, hur man säljer dem. Vem tror på en svensk variant?

Skolor

”En gång delade vi ut böcker i en skola. Ett av barnen gav sin bok till en annan elev eftersom ’Jag behöver den inte, vi har redan en bok hemma.” – Anna-Karina Oertzen, Onilo

I Göteborg föreslog Jan Hylén att digitaliseringen, inte minst när det gäller att lära de minsta eleverna att läsa, ger möjligheter att lösa upp begreppet ”bok”; runt samma berättelse som i den tryckta kan man sätta nya ramar genom att kombinera den med interaktiva element, filmsnuttar, och möjlighet för eleverna att själva berätta vidare. Även i Frankfurt stod barns läsande på menyn, och två relativt nya tjänster, Story Station och Onilo, fick diskutera just detta. Återigen återkommer man till det grundläggande: det är historierna, inte formatet, som engagerar – men det digitala formatet erbjuder ytterligare möjligheter i form av interaktivitet, diskussion och påverkan. När alltfler barn växer upp utan böcker hemma blir det allt viktigare att ge dem tillgång till läsning genom andra kanaler.

Och detsamma gäller väl egentligen vuxna också.