Bokmässan 2016: Fem frågor om digitalt läsande

Lagom till bokmässan – varför inte passa på att räta ut några frågetecken runt vad som händer i bokbranschen?

Är den tryckta boken på väg att vinna kampen mot det digitala?

En konstig men trots det vanlig fråga, speciellt efter nyheterna att e-boksförsäljningen verkat sluta växa i USA (se dock nedan). Är verkligen digitalt läsande det stora hotet mot litteraturen, och inte t ex att läsandet får allt hårdare konkurrens? Har bokbranschen råd att tacka nej till läsare?

Frågan är inte om den tryckta boken kan överleva e-boken, utan om den kan överleva utan den.

OK, jag raljerar lite, men sedan det blev tydligt att e-böcker inte kommer att fullständigt ersätta den tryckta boken (vilket var rätt självklart) har frågan ibland formulerats som att den tryckta boken ”vann”. Detta trots att e-boken på många ställen har tagit och behåller en ganska rejäl del av marknaden (och ökar i Sverige, se nedan); i USA ligger den ganska stadigt någonstans runt 20-25% av marknaden – totalt, alltså. Inom skönlitteratur är det mer och inom vissa genrer enormt mycket mer. (En stor del av den tryckta bokens ”comeback” har dessutom utgjorts av målarböcker för vuxna. Hur långvarig den ökningen är kan diskuteras.)

Det bör också påpekas att den amerikanska statistiken över e-boksförsäljning ofta ifrågasätts; en mycket stor del av den digitala försäljningen är från småförlag och självutgivet, som ej räknas in i den officiella statistiken. Hur stor vet ingen, eftersom Amazon inte redovisar de siffrorna. Men de stora förlagens minskande vinst på e-böcker (som av en ren slump inträffade kort efter en gemensam prishöjning) är inte hela berättelsen.

Den stora läsarundersökning som nyss presenterades av Pew Research är läsvärd. Relativt få (6%) läser bara e-böcker, men många läser både e-böcker, pappersböcker och ljudböcker (och lyssnar på både podcasts och radio, och ser film både på bio och på TV, och äter både på restauranger och hemma, och…) Detta är inte ett majoritetsval där den som får 51% vinner och alla andra fogar sig i det. Knepet, för förlagsbranschen, är att göra böcker tillgängliga för läsning i flera olika kanaler och plattformar, och inte bara den som än så länge är störst.

När kommer e-boksförsäljningen igång i Sverige?

2010, tackar som frågar. 🙂


Försäljningen fortsätter öka stadigt – hittills i år har det sålts ca 22% fler e-böcker än under motsvarande period 2015, och enligt en ny undersökning läser 20% av svenska folket e-böcker och tror att det kommer att fortsätta öka. Men jo, e-boken växer i makligare takt i Sverige och många andra branscher än den gjorde i USA. Detta kan vara en fördel, en möjlighet att bygga en mer hållbar marknad än den väldigt konfliktartade situation som uppstod i USA. Nedan några saker vi sett fungera här, i Sverige, 2016. Kontakta gärna oss om ni vill ha fler tips!

  • Var där din läsare är: Konsumentlösningar behöver vara enkla (max 2-3 klick för att köpa en bok) och anpassade till de apparater som finns idag. Kindle var revolutionerande 2007; 2016 går alla omkring med smartphones som används för allt från sociala medier till TV-serier (och rentav telefonsamtal ibland). 22% av amerikaner mellan 18 och 29 läser böcker i sina telefoner; i brist på bra e-bokslösningar, hade de valt pappersboken eller Pokémon Go? Vad kommer nästa generation, för vilka smartphones alltid varit främsta kanalen till underhållning, att göra? I Sverige underlättas detta av att e-böcker säljs utan kopieringsskydd; butiker behöver inte betala dyra licenser för att bygga en e-boksapp, och läsare behöver inte oroa sig över att deras böcker är bundna till en enda plattform.
  • Amazon lyckades med Kindle genom att satsa på marknadsföring i flera år i sträck. Det faktum att branschfolk pratat om e-böcker i åratal innebär inte nödvändigtvis att det byggts upp en stor efterfrågan bland läsarna som man bara behöver passivt möta; som med alla nya sätt att göra saker behöver både böckerna och tjänsterna marknadsföras, aktivt. Vem vet, kanske rentav på Sveriges största bokmässa?
  • Priser behöver vara rimliga. Detta innebär inte gratis, med en användarvänlig tjänst är folk villiga att betala, men e-böcker är inte lyxvaror som kan säljas till ett premiumpris. De svenska förlag som tjänar pengar på digitala böcker idag arbetar aktivt både med marknadsföring och prissättning av böckerna. Den e-bok som gick att sälja för 100:- när den tryckta kostade 219:- går inte att sälja för 100:- när pocketboken är ute.
  • Den fyrdubbla momsen på e-böcker måste bort, och är också så sakteliga på väg bort. Till dess behöver man ta hänsyn till den i prissättningen; ingen vill betala mer för en e-bok än för en pappersbok bara för att få betala mer moms. Dataspelsbranschen betalar ju också 25% moms, och verkar ha klarat sig bra trots detta…

Vad är grejen med att en app köper Sveriges äldsta förlag?

Att Storytel (grundat 2005) köper Norstedts (grundat 1823) blev klart i början av sommaren. Är detta egentligen mer anmärkningsvärt än att Netflix gör sina egna TV-serier? På sätt och vis är det det, det är definitivt något av det mest omvälvande som hänt i svensk förlagsbransch på mycket länge, men det är inte något som kommer som en blixt från klar himmel utan en logisk fortsättning på en utveckling som skett över en lång tid. Som sagt, branschens framtid handlar inte om en kamp mellan digitala och fysiska böcker. Det handlar om att göra läsningen, oavsett format, tillgänglig i en alltmer digital värld.

CD-böckerna konkurrerade ut kassettböckerna eftersom det i princip var samma produkt men något smidigare – något du lyssnade på under långa resor eller hemma i köket, där du hade en stereo tillgänglig. Nedladdningsbara böcker i mp3-format har funnits i över tio år, men de började inte dominera marknaden förrän det kom smarta applösningar för mobiltelefoner, både från ”traditionella” återförsäljare och abonnemangstjänster. Plötsligt fanns ljudboken tillgänglig överallt utan att behöva fippla med iTunes.

Att Storytel köper just Norstedts, och inte t ex Strix Television, är ett tecken på att det finns pengar som ligger otjänade i förlagens hyllor. Precis som Bonnierförlagen lagt stort arbete på att digitalisera äldre titlar kommer även Storytel/Norstedts att göra detta.

Vad som händer framöver blir spännande att följa, men ett litet caveat kan läggas in: Det är svårt att få abonnemangsmodeller för böcker att gå med vinst för alla inblandade. Storytel/Norstedts kommer inte att kunna sätta sig ner och räkna pengar riktigt än.

Se fler kommentarer här!

Vad kommer härnäst?

E-boken kallas ibland lite föraktfullt ”en bok under glas”; det vill säga en helt vanlig bok som digitaliserats, snarare än något nytt som drar nytta av alla de verktyg digitaliseringen erbjuder. Varför inte bygga in rörliga bilder, interaktivitet, filmsnuttar, spel, geocaching, mm i böckerna? För vissa former av böcker är detta absolut relevanta frågor. Wikipedia dödade uppslagsverket, GPS tog kål på kartboken, men det borde fortfarande finnas spännande möjligheter att utveckla t ex populärvetenskap och kurslitteratur. Barnböcker, speciellt för de allra yngsta, har både möjligheter och utmaningar – en ren bilderbok är svår att få att fungera i alla tänkbara apparater, men däremot kan det hända väldigt intressanta saker om en bra barnboksförfattare redan från början tussas ihop med rätt utvecklare. Men frågan är var vi då drar gränsen mellan en bok och en app? När hamnar förlagen i konkurrens med Nintendo? Det finns fortfarande dåligt med exempel på ”utökade” e-böcker som gått bra; det är dyrt med extrautvecklingen, och svårt att ta mer betalt än för en vanlig e-bok.

Men det finns också andra sätt att tänka på problemet än rena tekniska lösningar; att utveckla systemet och affärsmodellen runt boken i stället för att bygga in många kulörta lyktor i den. Kommer någon att ta fram en abonnemangsmodell som håller över tid? Kan man dra nytta av sociala medier? Hur lockar man läsare vana vid digitala kanaler att läsa mer? Vad kan man lära sig av andra succéappar? Många säger sig fortfarande leta efter ”bokens Netflix”, ”bokens Spotify” och rentav ”bokens Pokémon Go” – förhoppningsvis missar man inte då att hellre än att imitera andra medier, med andra konsumtionssätt, satsa på kärnverksamheten: Att sälja läsning.

Vad är bibliotekens roll?

På Biblioteksdagarna i våras talade Erik Fichtelius om att ”bibbla i stället för att googla” – att lyfta upp all den kunskap som finns på biblioteken och finna nya sätt att göra den relevant och tillgänglig i den digitala tidsåldern i stället för att alla alltid ska förlita sig på den första Googleträffen. Finns det någon annan yrkesgrupp som i alla år varit bättre på att sålla bland enorma mängder information för att hitta det som är relevant än bibliotekarier?

När man pratar om det digitala biblioteket gäller det inte enbart digitala böcker, även om det är en del av det. Med utlåning av digitala böcker blir bibliotekets sida på nätet och deras sociala medier ett fullvärdigt bibliotek – med bokhyllor, utlåning, boktips, informationsdisk, referensbibliotek och allt.

Biblioteken byggdes en gång mitt i städerna, inte för att lokalhyran är lägst på Kungsportsavenyn utan för att halva poängen med bibliotek är att de ska vara lätt tillgängliga. Av samma skäl behöver biblioteken förbli aktiva i den digitala världen. Exakt vad detta kommer att innebära är inte upp till oss att säga, men ett par intressanta tankar finns i länkarna nedan. Just vad gäller hur utlåningen av digitala böcker kan förbättras ställer vi dock gärna upp – ladda t ex ner vår mässkrift Det digitala biblioteket – en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar, besök vårt föredrag på torsdag, eller kom förbi vår monter D01:04 och säg hej!

Få ut det mesta av digital utlåning: Torsdag 22 september 10.30 talar Björn Waller från Axiell Media/Elib om hur bibliotek med enkla knep kan få bättre kontroll över sin digitala utlåning, och använda digitala kanaler för att underlätta både för sig själva och sina låntagare. Scen: D01:02.

Pew Research: Vad förväntar sig besökare av moderna bibliotek?

Kungliga Biblioteket: Nationella biblioteksstrategin föreslår: ”Ge alla invånare digitalt kompetenslyft genom bred bibliotekssatsning”

Communications in Information Literacy: The development of digital literacy and inclusion skills of public librarians

Peter Alsbjer: Framtidens bibliotek, same but different

Se också gärna våra programpunkter från förra årets bokmässa!

/Björn Waller, Axiell Media

2016-12-14T06:17:09+00:00 21 september 2016|Bibliotek, Böcker, Statistik|

En kommentar

  1. […] Jag skriver inför Bokmässan 2016 på Axiell Medias blogg: […]

Leave A Comment